Purim
March 14, Friday
Historisk bakgrund
Enligt Esters bok hade Haman fått kungens tillstånd att förinta alla judar i det persiska riket på en bestämd dag, efter att ha blivit förolämpad av Mordechai som vägrade buga för honom. Genom mod och list lyckades Ester avslöja Hamans planer för kungen, vilket ledde till att Haman avrättades och att judarna fick försvara sig mot sina fiender. Händelsen firas som en seger över förtryck och hot om utrotning.
Firas med glädje och fest
Purim är en av de mest glädjefyllda högtiderna i den judiska kalendern. Den firas den 14:e dagen i månaden Adar (eller den 15:e i muromgärdade städer som Jerusalem). Högtiden kännetecknas av festligheter, maskerader och gåvor.
Traditioner och seder
Under Purim följer man flera viktiga traditioner:
* Högläsning av Esters bok (Megillat Ester) i synagogan, där man varje gång Hamans namn nämns väsnas med skallror och rop för att "utplåna" hans namn.
* Utdelning av gåvor till vänner och familj, kallat mishloach manot, som ofta består av mat och sötsaker.
* Gåvor till behövande, matanot la'evyonim, vilket betonar vikten av välgörenhet.
* En festmåltid, purimseuda, där man äter och dricker rikligt, ibland till och med tills man inte längre kan skilja mellan "välsignad Mordechai" och "förbannad Haman".
* Barn (och vuxna) klär ut sig i kostymer, vilket symboliserar de dolda miraklerna i berättelsen.
Symboliska maträtter
En traditionell maträtt under Purim är hamantaschen, trekantiga kakor fyllda med exempelvis vallmofrön, frukt eller choklad. Formen sägs symbolisera Hamans hatt eller öron, beroende på tradition.
Budskap och betydelse
Purim bär med sig ett budskap om mod, identitet och hopp. Det är en påminnelse om att även i tider av fara kan styrka, tro och gemenskap leda till räddning. Högtiden firas med glädje och tacksamhet, och är särskilt uppskattad av barn för dess lekfulla och festliga karaktär.