Bön- och botdagen
November 19, Wednesday
Saxony
Historisk bakgrund
Bön- och botdagen infördes i Sverige under 1600-talet och var en dag då människor uppmanades att fasta, be och reflektera över sina liv. Den kunde utlysas av kungen eller kyrkan vid särskilda tillfällen, men från 1700-talet blev den en årligen återkommande dag. Under 1800-talet fastställdes den till att infalla fjärde fredagen efter påsk.
Religiös betydelse
Högtiden har en starkt religiös prägel och syftar till att uppmana människor till botgöring – att erkänna sina synder, be om förlåtelse och söka förnyelse i sin tro. Gudstjänster på Bön- och botdagen fokuserar ofta på självrannsakan, bön och predikningar om moral och ansvar.
Avskaffande som helgdag
År 1953 beslutade den svenska riksdagen att avskaffa Bön- och botdagen som officiell helgdag. Detta gjordes som en del av en reform där man ville minska antalet helgdagar i arbetslivet. I samband med detta infördes istället första maj som allmän helgdag.
Nutida firande
Även om dagen inte längre är en officiell helgdag i Sverige, uppmärksammas den fortfarande inom vissa kristna samfund, särskilt inom Svenska kyrkan. Vissa församlingar håller särskilda gudstjänster med fokus på bön och eftertanke. I Finland är Bön- och botdagen fortfarande en officiell kyrklig helgdag och firas den tredje söndagen i oktober.
Internationella motsvarigheter
Liknande dagar finns i andra länder, till exempel i Danmark där Store Bededag (Stora bönedagen) firas i april. Även i andra protestantiska traditioner finns särskilda dagar för bön och bot, ofta kopplade till nationella eller kyrkliga kriser.
Bön- och botdagen påminner om vikten av att stanna upp, reflektera över sitt liv och söka andlig förnyelse – en tradition som fortfarande lever kvar i olika former trots att den inte längre är en allmän helgdag i Sverige.
Bön- och botdagen under andra år
- 2022 November 16, Wednesday
- 2023 November 23, Thursday
- 2024 November 20, Wednesday
- 2026 November 18, Wednesday