Stora bönedagen
May 16, Friday
Historisk bakgrund
Stora bönedagen instiftades år 1686 av biskop Hans Bagger i Köpenhamn. Under denna tid fanns det många olika bönedagar utspridda över året, vilket ansågs ineffektivt. För att förenkla och samla dessa till en mer enhetlig tradition, skapades Stora bönedagen som en gemensam dag för bön och reflektion. Den blev snabbt en viktig del av den danska kyrkoåret och firades med gudstjänster och stillhet.
Traditioner och firande
Även om dagen ursprungligen hade ett religiöst syfte, har den med tiden fått mer sekulära inslag. En av de mest kända traditionerna är att äta varma vetebullar, så kallade "hveder", kvällen innan Stora bönedagen. Eftersom bagerierna höll stängt på själva helgdagen, började man baka dessa bullar i förväg, vilket ledde till att det blev en tradition att äta dem nygräddade på torsdagskvällen.
Avskaffandet som helgdag
År 2023 beslutade den danska regeringen att avskaffa Stora bönedagen som en officiell helgdag från och med 2024. Beslutet motiverades med att öka arbetsutbudet och stärka den danska ekonomin, men det mötte stark kritik från både kyrkliga och fackliga organisationer. Trots att dagen inte längre är en ledig dag, fortsätter vissa kyrkor att hålla gudstjänster, och traditionen med att äta hveder lever kvar.
Betydelse i samtiden
Stora bönedagen har genomgått en förändring från att vara en strikt religiös högtid till att bli en kulturell tradition. För många danskar är den fortfarande en dag för eftertanke och samvaro, även om den inte längre är en officiell helgdag. Diskussionen om dess avskaffande har också väckt frågor om balansen mellan tradition och modernitet i det danska samhället.