Fastlagen
March 2, Sunday
Historisk bakgrund
Fastlagen har sina rötter i den katolska traditionen, där fastan var en viktig religiös plikt. Under medeltiden var fastan strikt, och därför blev dagarna innan en tid för att frossa och fira. I Sverige har fastlagen firats sedan medeltiden, även om dess religiösa betydelse har minskat med tiden, särskilt efter reformationen.
Traditioner och firande
Fastlagen firas ofta med olika typer av festligheter och traditionella maträtter. En av de mest kända symbolerna för fastlagen i Sverige är semlan – en vetebulle fylld med mandelmassa och grädde, som traditionellt åts på fettisdagen, den sista dagen i fastlagen.
Andra traditioner som varit vanliga under fastlagen inkluderar:
* Slädfärder och lekar på isen
* Maskerader och karnevalsliknande festligheter
* Att äta stora mängder mat, särskilt rätter med kött och fett
Fastlagen i modern tid
I dagens Sverige har fastlagen till stor del förlorat sin religiösa innebörd, men vissa traditioner lever kvar, framför allt semlan som blivit en populär bakelse under hela perioden från jul till påsk. Många svenskar firar fettisdagen genom att äta semlor, ofta tillsammans med kollegor eller familj.
Fastlagen är också ett exempel på hur gamla religiösa högtider har omvandlats till kulturella traditioner, där det sociala och kulinariska står i centrum snarare än det religiösa.
Fastlagen under andra år
- 2022 February 27, Sunday
- 2023 February 19, Sunday
- 2024 February 11, Sunday
- 2026 February 15, Sunday