Trettondagsafton
January 5, Sunday
Historisk bakgrund
Trettondagsafton har firats sedan 300-talet inom den kristna kyrkan. Ursprungligen var det en av de viktigaste kristna högtiderna, särskilt i östkyrkan, där man firade både Jesu födelse och dop. I västkyrkan, inklusive Sverige, kom dagen att främst förknippas med de tre vise männens besök. Deras gåvor – guld, rökelse och myrra – symboliserar Jesu kunglighet, gudomlighet och lidande.
Traditioner i Sverige
I Sverige är Trettondagsafton inte en officiell helgdag, men den föregår Trettondedag jul, som är en röd dag. Firandet varierar beroende på region och familjetraditioner, men några vanliga inslag inkluderar:
* Gudstjänster i kyrkor, där berättelsen om de vise männens besök läses.
* Musik- och teaterföreställningar, särskilt Trettondagskonserter som ofta sänds i radio och tv.
* Familjemiddagar eller sammankomster, ibland med rester från julens festligheter.
Kulturell betydelse
Trettondagsafton markerar slutet på julfirandet för många, även om vissa traditioner fortsätter fram till tjugondag Knut den 13 januari. I äldre tider var detta en kväll för fest och underhållning, och i vissa delar av Europa hölls maskerader och skådespel som återberättade de vise männens resa.
Nutida firande
I dagens Sverige är Trettondagsafton en relativt stillsam kväll jämfört med andra högtider. Många använder tiden för att vila efter jul och nyår, medan andra passar på att umgås med familj och vänner. För vissa är det också en tid för reflektion över julens budskap och betydelse.
Sammanfattningsvis är Trettondagsafton en högtid med djupa historiska och religiösa rötter, som i Sverige främst uppmärksammas genom kulturella evenemang och kyrkliga traditioner.