Bulgariens befrielsedag från det osmanska väldet
March 3, Monday
Historisk bakgrund
Under nästan 500 år var Bulgarien en del av det Osmanska riket, vilket innebar en period av kulturell, religiös och politisk undertryckning. Under 1800-talet växte en stark nationell rörelse fram bland bulgarerna, med krav på självstyre och kulturell återfödelse. Det rysk-turkiska kriget 1877–1878, där Ryssland ställde sig på Bulgariens sida, blev avgörande för landets frigörelse.
San Stefano-fördraget
Freden i San Stefano innebar att ett självständigt Bulgarien återuppstod, om än som en autonom stat under osmansk överhöghet. Det nya Bulgarien omfattade stora delar av dagens Bulgarien samt delar av Makedonien och Trakien. Dock reviderades dessa gränser kort därefter genom Berlinfördraget samma år, vilket minskade Bulgariens territorium och skapade spänningar i regionen.
Firandet av befrielsedagen
Den 3 mars är en av de mest betydelsefulla dagarna i Bulgariens moderna historia. Dagen firas med ceremonier, kransnedläggningar och militära parader över hela landet. Ett av de mest symboliska firandena sker vid Shipka-passet i Balkanbergen, där ett avgörande slag mellan ryska och osmanska styrkor ägde rum.
Traditioner och symbolik
Under befrielsedagen hissas den bulgariska flaggan, och många människor bär traditionella kläder eller nationella symboler. Kyrkor håller minnesgudstjänster för de soldater som stupade i kriget, särskilt de ryska och bulgariska soldater som kämpade vid Shipka.
Betydelse i dagens Bulgarien
Bulgariens befrielsedag är inte bara en historisk minnesdag utan också en symbol för nationell enighet och frihetskamp. Den påminner om vikten av självständighet, kulturell identitet och solidaritet. Dagen är en tid för reflektion över landets historia och framtid, och den spelar en viktig roll i att stärka den nationella identiteten hos det bulgariska folket.