Lammasdagen
August 1, Friday
Historisk bakgrund
Lammas har sina rötter i förkristna hedniska traditioner och var en viktig högtid i det keltiska året. Den sammanfaller med den keltiska festivalen Lughnasadh, som hedrade den keltiska guden Lugh, en gud för ljus, hantverk och skörd. Under denna tid samlades människor för att fira jordens fruktbarhet, hålla marknader, tävlingar och rituella ceremonier för att tacka för årets första skörd.
Traditioner och sedvänjor
Under Lammasdagen var det vanligt att:
* Baka bröd av den första skörden och ta med det till kyrkan för välsignelse.
* Hålla skördefester med mat, musik och dans.
* Samla in de första sädesaxen som ett tecken på tacksamhet.
* Utföra symboliska handlingar för att skydda skörden mot sjukdomar och dåligt väder.
* Besöka heliga källor eller höjder för att utföra riter och be om fortsatt fruktbarhet.
Lammas i modern tid
Även om Lammas inte längre är en allmänt firad högtid i det moderna samhället, har den fått nytt liv inom nyhedniska rörelser som wicca och andra naturbaserade andliga traditioner. Där ses Lammas som en av de åtta sabbaterna i årshjulet och firas med ceremonier som hedrar jordens rikedom och övergången från sommar till höst.
Symbolik
Lammas symboliserar tacksamhet, överflöd och början på en tid av reflektion. Det är en tid att uppskatta det arbete som lagts ner under året och att förbereda sig för den mörkare delen av året. Bröd, sädeskärvar, skördekorgar och solsymboler är vanliga inslag i dekorationer och ritualer under denna högtid.